Veckans Lycka

Springa på det alldeles undebara berget Billingen! Eller mjae... själva springningen kan egentligen kvitta... det är känslan efteråt jag vill åt... helt slut, pustandes och kippandes efter andan i gräset vid målet. Eller nja... kanske lite längre efteråt förresten... när den sköna helt-slut-känslan spridit sig i kroppen och man är på väg hem i sin bil. Där pratar vi skön känsla. Ska upp på det häringa berget snart. Lite blandade känslor, kanske på grund av jobbiga tvångstankar, tillåter inte mig själv att spinga bakom någon nämligen. Blir ganska svårt i längden eftersom jag först måste springa ikapp den före och sen ligga där och pressa tills jag kommit i mål. För om personen jag just springit förbi springer om mig... Gud vet vad som händer då?! Vill inte ens fundera på det, säkert något mycket otäckt. Mmm... vad kul det ska bli, springa... mmm.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
RSS 0.91