Veckans Fobi
Klockan 7.45 på måndag ska jag befinna mig på sjukhuset i Lidköping. För att komma till Lidköping måste man åka buss. Får ont i magen när jag tänker på det för att åka buss är inget jag direkt är bra på. Gör det inte ofta men händer det så blir det jämt fel på ett eller annat sätt. Måste bli ändring på det, annars blir det då rakt inga snippor för mig de kommande fyra veckorna. Ska praktisera på en gynekologimottagning... därför jag skrev det där om snippor. Gör iof inte så mycket om jag blir utan just snippor men vill gärna lära mig ge injektioner, sätta katetrar, ta venprov, lägga sond och allt annat vi ska kunna efter den här praktikperiden. Aja... ska kila ner till busskortförsäljarna imorgon och fråga lite saker om bussar och så, vill verkligen bli bra på att åka buss nu. Kan ju bara inte vara så svårt som jag tror...Veckans Fobi
Våren... Den årstid som annars är så skön och grön och lite varm sådär... Som ska väcka liv i en igen så att energi finns till att hitta på en massa kul saker under årets bästa månader juni, juli, augusti. Tycker väldigt mycket om våren på alla sätt, och från och med nu är därför mina senaste vårar borttrollade... de finns inte mer... poff. Åhh... nu känns allt bättre... :)På torsdag... från och med på torsdag klockan 12.30 är det leva som gäller igen för mig, glömt bort det under några vårar nu och det är dumt... för leva bör man, annars dör man... eller blir en isbit iallafall...
Vår 2006: Affärsredovisning och Kalkylering
Vår 2007: Anatomi och Fysiologi 1 och 2
Vår 2008: Patofysiologi och Farmakologi
Vad har Du gjort de senaste vårarna? Samma som jag?
Veckans Fobi
Att jag inte kommer hinna med att kratta ihop alla löv i min trädgård innan hösten är slut, och därmed avslöjas av studentgrannarna i vår när det som göms i snö kommer upp i tö. Vill inte att studentgrannarna ska tycka att jag är en latis så det är väl bara att kratta på... Hade tänkt gå på en tAKIDA-konsert ikväll men det hinns nog inte med.
Veckans Fobi
Vet inte vad som händer med mig. Är rädd, mycket rädd för det som numera jämt sker när jag går hem från Bogréns, Kåren, Plantis m.m (krogar)
Tror att Du kommer tycka att det är lite konstigt och äckligt, så var snäll och förbered Dig på det innan jag skriver vad det är för något. Jo... det är nämligen så att jag börjat köpa korv med bröd när jag går hem från krogen. Gillar ju inte korv! Eller jo de är väl ganska goda när man inte tänker på vad som finns i dem, men äter dem liksom inte frivilligt normalt sett. Förstår verkligen ingenting... det är helt sjukt... men vet inte vad jag ska göra åt det. Igår t.ex blev det först två korvar med bröd när jag gick ut från Kåren, sen efter en bits vandring vart jag sugen igen och gick tillbaka och köpte en till. Tre korvar på en och samma kväll, precis som på Karnevalen förra helgen. Helt sinnes! (sanslöst). Veckans fobi är att detta o-Gudaktiga beteende kommer att fortsätta och att jag tillslut kommer att förvandlas till en tjock korv som inte gör något annat på dagarna än att äta korv. Ush...
Veckans Fobi
Huga... myggor!Har provat och provat, testat på och testat på i flera minuter och timmar nu, men det går bara inte... att sova alltså. Myggbetten från helgens och måndagens bravader vill inte sluta klia. De är som svinkoppor fast mer kliande men lite mer läckra till utseendet skulle man kunna säga. Fattar inte att myggorna har mage att spruta in ett gör-kliande gift som tack för att de får äta sig mätta på vårt blod... det är tacken det, liksom! Så himla elaka är de där sviiinen.
Ja... var väl detta jag ville ha sagt. Har Du också problem med myggbett på Din kropp och knopp?
Veckans Fobi
Att någon skulle ha öppnat frysen, tagit ut Big Pack-paketet och ätit upp pärondelen!Älskar päronglass mer än livet självt nästan så hoppas innerligt att detta aldrig någonsin kommer att hända i vår tid.
Hur känner Du? Gillar du också päronglass?
Varför finns de två andra sorterna överhuvudtaget förresten? Vanilj och jordgubb... hallå... farfar...
Veckans Fobi
Om det helt plötsligt skulle ha råkat komma in en kamel på det uteställe jag ikväll förmodligen kommer att besöka, så att alla måste evakueras därifrån för att personalen ska kunna få ut den säkert och bra. Veckans Fobi är då om detta skulle ta jättelång tid så att Vi skulle missa kanske en halvtimma-timma av den roliga balunstid Vi tänkt oss därinne. Vilken misär isåfall!
Skulle iof bli helt överlycklig om detta nu händer ikväll, mest för att det sker lite för lite konstiga och oförutsedda saker rent allmänt, men också för att en halvtimma-timma isåfall skulle vara fylld med något mer spännande än toabesök och letning av bortdansade vänner. För det är ju liksom alltid de andra och inte Du och jag som försvinner :)
Kanske borde Vi inte vara så negativa mot detta underbara småstadsställe utan istället vara tacksamma för att Vi har ett hak att hålla till i innan nattens höjdpunkt, "La prima Pizzeria della Eldo". Samt... ett plejs att kila vidare till efter en trevlig förfest som kommer att bli just trevlig bara för att förfester alltid är trevliga med de filurer som kommer att närvara (obs! fjäsk, hoppas på en stor påskpuss nu ikväll).
Ps. Valde just kamel för jag blev så himla förvånad en gång när jag jobbade i Drive In-en på McDonald´s och det helt plötsligt utan förvarning kom en person ridande på ett sådant djur och ville beställa.
Veckans Fobi
Att gå på föreläsning efter föreläsning efter föreläsning och inte fatta ett endaste litet dugg kan vara en slags fobi.
Om det inte vore för att jag varit med om detta problem tidigare hade jag gett upp den här kursen ungefär här och nu. Föreläserskorna pratar och pratar men allt jag uppfattar eller funderar på är saker som avviker från det viktiga. Vad hon som står där framme och föreläser har på sig, när hon ska föda (den ena tjejen är gravid, tänk vilken misär det skulle bli om värkarna satte igång mitt i föreläsningen!) samt funderingar av mer hemlig karaktär.
Att färglägga, rita bilder till det man läser om, skriva lappar med frågor på ena sidan och svaren på andra, göra mindmaps m.m kan vara ett bra och trevligt sätt att lära sig på om man är föreläsnings-fabet (ej förstår föreläsningar). Du kanske inte håller med men Vi kan ju vara olika Du och jag. Huvudsaken är att huvudet är med på de noter som behövs förstå för att kunna spela vidare.
Seså, ut med Dig i solen så Du får lite färg och sitt inte inne och läs anatomi eller nåt annat knasigt för Guds skull.
Ps. Vi kanske skulle ta och hyra film, eller är det förseeent? /Fucking Åmål-pappan
Veckans Fobi
Oh oh, Converseliknande skor står på dörrmattan i min hall... vem har placerat dem där?
Ok... det var jag som köpte dem. Trodde aldrig att fossingarna mina skulle behöva umgås med väggar o golv av detta skoslag. Men så fel man kan ha ibland. Tyckte dessa var ganska fina faktiskt. Neutralt svarta med medaljongtapetmönster på... sött och lagom kitchigt på samma gång, precis som det ska vara. Premiärturen i de syndigt svarta härligheterna gick bra... det känns lite som man studsar omkring på trottoarerna, och varje småsten som kommer en till mötes blir ett litet hopp roligt nog att lägga på minnet.
Om två veckor ska de nyinhandlade små mörka få följa med på spelning www.myspace.com/calis902, blir roligt för både dem och mig samt även för min vän.
Veckans Fobi
Euuuuew... mina diskhandskar... de har en otäck gummilukt, är för stora och bara allmänt naaaasty.
Men de måste på innan diskning annars blir händerna ledsna samt känner sig kränkta. Det är därför viktigt att skydda deras integritet, så de inte känner sig blottade inför en svår uppgift... i detta fallet själva diskningen. Diska är iof inte så o-enkelt egentligen... Men har Du och jag inte gummihandskar på oss när vi utför denna handling blir det kanske jobbigt för oss i framtiden... Ty sprickor och andra otrevligheter kan uppstå i händerna beroendes på diskmedlets lite för starka tensider (som ej är anpassade för huden vår utan just själva disken). På med handskarna goding!
Veckans Fobi
(bild på kitchig mugg från högskolan i Skövde)Lika nervöst är det att börja ettan på högskola som det var att börja första klass på lågstadiet.
Jättemånga nya människor på en och samma gång och alla ute efter en sak, att få en kompis. Eller flera.
Idag har jag börjat skolan. Spännande och pirrigt, sådär som det ska vara. Massor med lärare och liknande har hälsat oss blivande sjuksköterskor välkomna till Skövde och vårt nya liv. Det sistnämnda förstod jag inte riktigt... tror de menar att vi inte får nya liv utan att vi har kvar våra gamla fast med lite nytt innehåll. Men säker på det kanske är dumt att vara.
Vi har inte bara blivit välkomnade idag utan också fått en liten glimt av vad som kommer att ingå i studierna och festerna framöver. Hoppsan, skrev jag festerna... var inte meningen att det skulle ploppa ur så snabbt från hjärnan.
Men visst, såklart är det lite granna så att partajandet bidrar till att studera är ett bra alternativ jämfört med att jobba. Samt... att man får nya vänner. Det är dock sällan fel på ens gamla (jag t.ex gillar mina vänner mycket) men om en del en vacker dag skulle få för sig att tröttna på en är det bra att ha en backup. Eller alltså... inte för att de nya vännerna är en plan B, alla är ju lika bra... attsingen så jag krånglar till det då.
Vi har haft två pauser idag på vardera 40 min. Så många minuter är för länge för att man ska kunna komma undan med att skenskicka sms istället för att bekanta sig med nya klasskamrater. Men gjorde det iallafall, låtsasskickade sms... första rasten. Gick på toa och drack vatten också, två gånger. Pinsamt men sant. 110 personer som man aldrig träffat innan kan bli lite för många och farliga (sen är det svårt att kallprata... gillar varmpratning bättre men det är förbjudet de två första veckorna i en ny klass).
Andra rasten gick faktiskt bättre, hittade en tjej att prata med som senare blev två. Eh.. alltså hon delade inte på sig utan det tillkom en ytterligare.
Imorgon blir det heldag i skolan. Undrar hur det ska gå, men det gör förmodligen alla andra i klassen också. Hoppas på att kunna sova lite mer timmar inatt än förra... man blir så seg i huvet annars.
Veckans Fobi
Hamna ytterst i raden på en biosalong...
Detta händer kanske inte lika ofta som Du och jag byter strumpor... men, när det väl sker... vilken misär! En granne istället för två att fråga vad som händer i filmen, minskad kroppskontakt och obalans mellan höger och vänster sida i kroppen. Mmm... fobier av detta slag omnämns ibland felaktigt som i-landsproblem. Någon sanning kan ligga i det men underskatta små problem ska man aldrig göra, då är man ute på djupt vatten och simmar med späda tag.
(Igår när jag, Mia, Sara och Anna var på bio stal Anna min plats näst ytterst när jag var på toa... så hon inte skulle behöva sitta längst ut...)
Veckans Fobi
Sprutor. Hujedamej! Var hos farbror Tandläkaren idag. Han tittade på min visdomstand som gjort tokont sedan i fredags (samt gjort höger kind lika stor som min fd hamster Fritz kind var när han hade samlat lite). Därefter sa han och fru Tandsköterska att de skulle skölja tandfickan vid dumma tanden lite och sedan kunde jag gå till Apoteket och hämta lite penicillin. "Ååå vad skönt, inget värre" tänkte jag.
Farbror Tandläkare lämnade sedan rummet medan fru Tandsköterska satt och svarade på mina frågor om tänder (spännande... hihi). Efter ca två minuter kommer farbror Tandläkare tillbaks med Världens Största Spruta Modell Större.
- Vi ska bara ge dig lite bedövning, sa han (bara och bara tänkte jag stel som en pinne).
Han tog rejäl sats (eller ja...) och förde sedan in jättesprutan i munnen min. Väl på plats träffade den en nerv... gjorde superont så var tvungen att gråta lite... (lite pinsamt men de flesta fäller nog en tår ibland hos farbror Tandläkaren).
- Ibland kan det göra lite ont om man träffar rakt på en nerv, sa fru Sköterska sedan.
Farbror Tandläkare tog därefter fram (vad jag tyckte det såg ut som) ännu en spruta!
- Nej! En till?!, sa jag.
- Ingen fara, den här ska vi bara skölja tandfickan med, sa Farbror Tandläkare.
Överlevde hela tandläkarbesöket men med om möjligt värre rädsla för sprutor...
Ska försöka bli vän med sprutor inom en snar framtid. Tror det kan vara bra med tanke på yrkesval och så... vet inte hur det ska gå till bara... Hur blev Du av med din rädsla för sprutor? Eller är Du fortfarande rädd?
Veckans Fobi
Jag är mycket rädd för vackra / "perfekta" / vältaliga människor. Pojkar och flickor som det syns lång väg att de i låg, -mellan och högstadiet samt på gymnasiet var en av de mest populära i klassen.
Vet att dessa personer inte är farliga och att de inte heller bits om man försöker prata med dem, men är så rädd att de ska tycka att jag är en tönt* om jag säger "fel saker". Så svårt att veta vad de tycker är intressant att prata om liksom.
* Ordet tönt är ett ohyggligt gammalt ord som härstammar från det gamla romarriket. Betydelsen av det är ungefär: Inte en av de 10 populäraste i klassen i grundskolan, säger sällan eller aldrig rätt saker vid rätt tillfällen, ofta blyg och lite bortkommen i stora sällskap, smileyn med glasögon på msn (this one was for you Sara), har ett eller flera intressen han/hon brinner lite fööör mycket för.
Positiva saker med att vara en tönt:
1. Inga speciella kläder man måste bära.
2. Inget sätt man måste uppträda på.
3. Ingen mall alls egentligen hur man måste vara.
4. Inget gör det om man inte fick tag på den hallonröda kjolen från Viktor & Rolf på H&M.
Negativa saker med att vara en tönt:
1. Rädslan att bli upptäckt.
2. Långtifrån alla vill bjuda en på sin fest.
3. Man får inte de där allra häftigaste jobben, man tar dem isåfall.
Med Vänlig Hälsning /
Unga fröken Elvakaffe - tönt, men en stolt sådan, som gärna skulle vilja komma i kontakt med andra likasinnade.
